"Rostfritt stål rostar inte" är en förenkling. Det korrekta är: ytan har ett kromrikt passivt skikt som ger korrosionsbeständigheten. Skiktet är bara några nanometer tjockt och kan självläka efter skada – förutsatt att ytan är ren och syre finns. Efter svetsning, varmbearbetning eller järnförorening skadas skiktet utan att återbildas, och korrosionen börjar där.
Bedömning i ett ord
Svetsat, varmbearbetat, i kontakt med kolstålsverktyg, eller avsett för livsmedel/läkemedel/ultrarent vatten/kustmiljö: betsning och passivering krävs. Ovalstade kallvalsade 2B/BA-plåtar i torr inomhusmiljö kan lämnas obehandlade.
När det passiva skiktet bryts ned
- Svetsning: svetsfog och värmepåverkad zon får oxidfärg (blå, violett, svart) – det är glödskal, inte passivt skikt;
- Varmbearbetning/värmebehandling: högtemperaturoxidation bildar glödskal som måste avlägsnas efter kylning;
- Järnförorening: kolstålsfixturer, vanliga stålborstar, skärbord delade med kolstål – järnpartiklar tränger in i ytan och rostar först vid fukt;
- Restprodukter från bearbetning: skärvätska, olja, slipspån.
Betsning och passivering är två olika saker
- Betsning (pickling): syra löser upp glödskal och det kromfattiga ytskiktet så att ren metall friläggs;
- Passivering (passivation): oxidationsmedel (vanligen salpetersyra eller citronsyra) låter ytan återbilda ett kromrikt oxidskikt.
Enbart betsning utan passivering är som att tvätta ansiktet utan att smörja in det – ytan är ren men skiktet har inte återbildats, och i fuktig miljö rostar det ändå. Många fall av "betsat men rostar fortfarande" beror på att passiveringen hoppats över.
Relevanta standarder är ASTM A380 (rengöring och avrostning) och ASTM A967 (kemisk passivering) – val av metod och acceptanskriterier bestäms av projektkraven.
Fyra situationer där det krävs
- Svetsade konstruktioner: svetsfog och värmepåverkad zon måste behandlas, med betsningspasta lokalt eller i betsningsbad;
- Livsmedel/läkemedel/ultrarent vatten: inte bara glödskal ska bort, utan även rester och döda utrymmen (ofta i kombination med elektropolering);
- Kust-/kemisk miljö: även om ytan ser ren ut visar sig järnförorening inom ett halvår;
- Efterföljande målning/foder: ytan måste vara ren från olja och rost, annars äventyras vidhäftningen.
Situationer där det kan hoppas över
- Ovalstade, icke varmbearbetade kallvalsade plåtar (2B/BA) för dekorativa och bärande delar i torr inomhusmiljö;
- Färdiga detaljer som redan passiverats vid tillverkning och som under transport och bearbetning inte kommit i kontakt med kolstål.
Vanliga fallgropar
- Saltsyra vid betsning: saltsyra innehåller klor och orsakar gropfrätning, särskilt på 304; använd salpetersyra eller specialbetsningspasta;
- Otillräcklig sköljning efter betsning: restsyrа i spalter påskyndar korrosionen;
- Kolstålsborste på svetsfog: förorenar medan man behandlar;
- Endast synliga svetsfogar behandlas, baksida och rot förbises;
- Leverans utan kontroll efter passivering (blåpunktsprov, kopparsulfatprov).
Berätta om konstruktionens utformning (svetsad eller inte), användningsmiljö och tillämplig standard, så ger vi råd om betsning och passivering behövs och vilken metod som ska användas; för detaljer som ska behandlas kan vi även tillhandahålla behandlingsprotokoll enligt era acceptanskriterier.
